Kort sammanfattning
Jag har en bakgrund inom förlagsbranschen bl.a. som PR- och informationschef på Askild & Kärnekulls förlag (nu del av Natur & Kultur, ansvarig utgivare för ungdomstidningar, copywriter på reklambyråer, filmöversättare för tv, författare och frilansjournalist. Arbetade på branschtidningen “The Hollywood Reporter” i Los Angeles i sex år som “assistant to the editor and office manager” för en nyhetsredaktionen på ca 40 reportrar (om man räknar in “stringers”). Där var jag även ansvarig för att budgeten hölls. Skötte logistiken bakom kulisserna för tidningens bevakning av the Academy Awards, Emmys, Cannes Film Festival, Golden Globes mm.
Men mitt hjärta finns i musiken och det kreativa skapandet. Jag är först och främst textförfattare och författare. Var mest aktiv under 80-talet men även senare på 2000-talet efter min USA-vistelse. Skrev då sångtexter både på svenska och engelska, mest pop, åt många av våra kända artister som Lill Lindfors, Siw Malmqvist, Sten & Stanley, Dan Tillberg, Robert Wells och Björn Skifs, Jan Johansen med flera. Men jag skrev även engelska och svenska gospeltexter till artisten Malou Bergs musik (flera fick priser i Billboard song context i konkurrens med de duktigaste i USA). Var med i finalen på schlagerfestivalen med Siw Malmqvist med låten “Det är kärlek” och när Lill Lindfors var värdinna för hela finalen skrev jag på hennes begäran en engelsk text till hennes musik ska byggas utav glädje, vilket hon framförde. Senare även den fantastiska sångaren Jan Johansen och texter till new age-musik åt Malou Berg.
Lite mer om min bakgrund
Började dansa klassiskt balett när jag var sex år för en rysk f.d. premiärdansös som hette Elisabeth Apostoli, som tilltalades Madame Apostoli. Hon sa efter något år till mamma att hon tyckte att jag hade ”så bra uttryck” och ordnade så att jag skulle prova in på Operabaletten. Men jag sprack i provet. Det var något med fötterna, sa de. Men väl var väl det. Tufft yrke. Dansen gav mig i alla fall en bra hållning. Tolv år. Började spela ess-kornet och sedan b-trumpet i Abrahamsbergs skolorkester. Tonåring. Sjöng jazz o evergreens typ, i Nalens cabaret, spelade även trumpet där några gånger (inte särskilt bra, men jag var ju tjej och det var poppis). Var med i talangtävlingar där jag som bäst hamnade tvåa. Teater. Var med i några shower där jag både dansade och sjöng. Landade ett skivkontrakt. Det blev en singel av detta. (se fliken “Om” och under “Sångerska). Fick en av huvudrollerna i en ungdomsmusikal som turnerade i elva kommuner. Lite filmstaterande, bl.a. var jag glädjeflicka i Klondike i ”Utvandrarna” där Eddie Axberg skulle pröva damer första gången. Jag dök även upp i SVT:s ”Röda Rummet”. Reklamfilm, fotomodellande.
Första jobbet inom förlagsbranschen var på Saxon & Lindströms Förlag i Norrtull. Först på prenumerationsavdelningen, senare på Viola Trädgårdsvärlden. Skrivbyråer med sekreterarjobb ledde mig till B. Wahlströms Bokförlag och fast jobb som assistent åt reklamchef Rolf Lengstrand, som blev min mentor.
Fem fantastiska år på Wahlströms med Ponnyklubben, PR och reklam- fotograferingar för olika böcker och många deckare, både i egen studio och utomlands. Där fick jag alltmer ansvar. Bl.a. behövde vi en stuntman för en reklamfilm för Manhattan-deckarna. Det fanns inga sådana på den tiden. Men vi hittade en brandman, Lars Lundgren. Det var hans första stuntjobb och vi fick honom att hänga under en helikopter över Tappströmskanalen på Mälaröarna – utan sele. Helt livsfarligt! Lars Lundgren blev senare stuntman på riktigt och flyttade till Hollywood där han hade stor framgång. Jag stack till Mallorca tillsammans med en fotograf och min dåvarande pojkvän som fotomodell för att fotografera deckaromslag. Lilla sonen på nio år var pärmbärare. Jag jagade kvinnliga modeller kring poolen och stack till dem lite modellpengar. Efter fem år av reklamjippon mm blev jag så headhuntad av Seved Söderström, VD på Semic, som hoppade av och startade Winthers Förlag. Vi var väl inte fler en sex personer. Alla med fina titlar. Jag var Reklamchef, ansvarig utgivare för fem barntidningar och chefredaktör för ungdomstidningen ”Vi i Sadeln”.
Efter det jobbade jag som copywriter på Rolf Nedebys reklambyrå (under den tiden vann jag förresten en ny Fiat i en slogantävling), fortsatte som copywriter på Mats Björklands reklambyrå.
Sedan dök Timo Kärnekull upp och lockade över mig till Askild & Kärnekulls förlag, där jag blev PR & informationschef. Marknadsavdelningen bestod av geniet Jerker Wennhag och undertecknad plus en sekreterare. Jerker var Sveriges bästa boksäljare och hade tagits över från Bonniers. Tillsammans höjde vi omsättningen runt en miljon första året, vill jag minnas. Vi var inblandade i allt när det gällde tillkomsten av en bok från omslag till marknadsföring.
Fantastiskt roligt jobb där jag träffade och blev vän med många av våra författare. Minns särskilt transportbasen Hasse Ericsson. Vi blev vänner efter det. En fin kille som var feminist och verkligen jobbade för sina medlemmar. Det ville inte förbundet sa han, de var mer intresserade av politik därför blev han ett hot. Hasse hade senare intressanta åsikter om palmemordet förresten. Vi gjorde några PR-jobb ihop faktiskt, bland annat för ett försäkringsbolag, vill minnas att det var Skandia. Märkligt, med tanke på vad som hände många år senare. Fler författare som jag lärde känna på Askild & Kärnekull var Charlie Norman, en helt underbar människa, ryssen Isaac Asimov och förstås, Gunnar Kumlin och Torsten Ehrenmark. Timo var en jäkel på att sno åt sig utländska rättigheter före de andra stora förlagen. Som t.e.x. Colleen McCullough, ”Törnfåglarna” och Stephen King, ”The Shining”. Där samarbetade vi med filmbolaget och premiären av filmen med samma namn. Timo var även en hejare på att festa, men däremot inget vidare på ekonomi. Han var tvungen att sälja till Natur och Kultur. De krävde att ett antal av personalen skulle sluta. Jag var inte med i facket, så därför åkte jag ut, till Jerkers förtvivlan.
”Bra, då kan du komma ner till Malmö och hjälpa mig att skriva på min TV-show”, sa sångerskan Lena Maria Gårdenäs. Därför satt jag dagen efter på tåget ner till Malmö. Elva avsnitt i första omgången. Gud vad roligt vi hade! Jag spelade även med i några sketcher där. Tillbaka i Stockholm tog Janne Loffe Carlsson med mig i några reklamfilmer. Javisst ja, sedan var med i en film med Janne också. ”Lejonet och Jungfrun” med Sven Bertil Taube o nån fransman filmades på en skärgårdsö. Där skulle jag vara glad partytjej och lära fransmannen att äta kräftor. (Hade ingen aning om hur man gjorde.) Det var riktig brännvin i de där glasen. Så det var inga problem att vara glad.
1977 flyttade jag ihop med den engelska musikern John Groves. . Vi byggde om garaget till studio i villan på Ekerö och började göra jingar för TV och radio, bland de första i Sverige. Det blev bl.a. jinglar för Häftig Fredag och Måndagsbörsen minns jag. Men även jinglar för företag som använde det i sin reklam. Jag skrev texter och körade, ibland till och med tillsammans med proffs som Elisabeth Andreasen och Anders Glenmark. Då gällde det att lära sig sin stämma snabbt. Spelade faktiskt hjälpligt trumpet på nån av Johns demon också. Sedan skrev vi två låtar också. Jag producerade även en reklamfilm för Lypsyl där John fick göra musiken. För Music City Media skrev jag olika reklamtexter men dubbade även lite film. Minns en Ninja-film där jag var en rysk spiontjej. För dem skrev jag också en ljudsaga med sånger som hette Myntrik på uppdrag av Föreningsbanken. Steve Martin skrev musiken, jag skrev sagorna och alla sångtexter. Den där är populär än i dag har jag sett på youtube. Nån har lagt upp dem utan tillstånd. Kanske borde göra nåt åt det …
Som copywriter för Rolf Nedeby och Mats Björkland hade jag träffat och jobbat med fotografen Steve Hylén. Gav honom hans första filmjobb där. Honom drog jag iväg med till Paris en vecka och gjorde en film som hette ”One Night in Paris”. Den visade Bengt Bedrup, på SVT1, i sitt program ”Bedrups Bitar” och intervjuade mig i programmet.
För ”Häftig Fredag” gjorde jag en reportagefilm om Radio Luxembourg, dåtidens enda reklamradiostation. Tog tåg till Luxembourg och levde med killarna på stationen några dagar. Hyrde filmfotograf på plats. Samtidigt gjorde jag ett bildreportage för Expressen.
Mer frilansande galenskaper: Reste till Mallorca och gjorde ett stort bildreportage om det annorlunda Mallorca, som Damernas Värld köpte. Det blev visst fyra sidor.
Senare som singel igen och inflyttad till city blev det fler och fler sångtexter för olika artister och musikstilar. Allt från pop till dansband. Robert Wells och jag fann varandra och skrev en del låtar. Tommy Nilsson, som kommit hem från Paris var okänd här då, körade på några av mina demon. Sedan kom uppdrag från musikförlag och skivbolag att skriva svenska eller engelska texter. Jag skrev låten ”Det är kärlek” tillsammans med Jonas Warnerbring för Siw Malmqvist. Den kom med i finalen i Melodifestivalen. Det året vann Tommy Körberg med Py Bäckmans ”Stad i ljus” överlägset. Skrev även på beställning åt Lill Lindfors en engelsk text till hennes ”Musik ska byggas utav glädje”, som blev ”My Joy is Building Bricks of Music”, den sjöng hon som värdinna i Eurovision Song Contest stora final det året. (Då hon tappade kjolen.)
Skrev även engelsk text till Ulf Lundells ”Öppna Landskap”, vilken Lill Lindfors sjöng på Nobelbalen ett år. Märklig känsla att höra mina ord, och förmedla Ulf Lundells känsla av Sverige, sjungas inför världens mest framstående hjärnor…
Blev kontaktad av ståupparen och f.d. Rockfolkets galning Bertil Bertilsson om att skriva hans biografi. Det blev många samtal och boken ”Rapport från en dårfink” som kom ut 1991. En samling roliga episoder ur hans liv.
Livet handlar om att våga ta risker. År 1988 beslöt jag mig för att satsa på USA. Började hösten 1988 att studera ”Creative Writing, writing for screen and televison” på Pepperdine University i Malibu, Los Angeles. Lärare var science fiction författaren David Gerrold. Känd för att ha skrivit Star Treks mest kända avsnitt “The Trouble with Tribbles”. Han var fantastisk. Fortsatte vårterminen 1989. Lyckades efter några tuffa år få green card, som lyricist / artist. Malou Berg och jag hade i den vevan (1991) med en låt i en internationell sångtävling i Holland. Vi fick även fem “Certificate of Achievement” i Billboard Song Contest, i gospelkategorin för några av våra gospelsånger flera år i rad, i den konkurrens en med amerikanerna var vi stolta över det.
När Vilgot Sjöman såg Malou Bergs liveframförande av vår gospellåt “The Cage” i ett TV program, blev han så inspirerad att han fick en idé till romanen “Emmylou”. Han ville sedan ha med första notraden och texten i början av boken.
Några kämpiga år i Los Angeles, med skrivbyråjobb på filmstudios och jobb med ”Immigration Update” – ett newsletter för min immigration attorney. Hade samma advokat som bl.a. Salma Hayek, som kom hem till mig för att bli intervjuad. Söt tjej. Allt förändrades när jag fick arbete som “Assistant to the editor and office manager” på branschtidningen The Hollywood Reporter, a daily business entertainment trade paper. Det var ett tufft, men otroligt roligt arbete mitt i nöjesbranschens centrum, med ett stort ansvarsområde.
Under en kort tid i början av 2000-talet rapporterade jag om Hollywood direkt i radio för P4 Göteborg och deras morgonprogram.
Hösten år 2002 kom jag tillbaka till Stockholm. Trodde att jag kunde få vilket jobb som helst med den CV… men icke sa nicke. Bara två jobbintervjuver. Okej, men jag hade frilansat som QC (Quality Control for video subtitling) i Los Angeles och även regisserat talang för i studio för dubbning. Det visade sig att det företaget, Gelula, hade köpts av ett svenskt bolag, SDI Media och vips så fick jag en rekommendation från LA till Stockholm. Efter utbildning december 2002 började jag jobba som undertextare och översättare för SDI. Det höll jag på med fram till sommaren 2012.
Sedan dess har jag tillsammans med Örjan Englund och Musikupproret under sex år arbetat med att försöka förbättra upphovspersonernas rättigheter i musikbranschen, främst gällande rättvis fördelning av royalty från Stim.
Att fotografera har alltid varit mitt intresse och det kom väl till pass när jag var frilansjournalist både i Sverige och i USA, att även kunna lämna bildmaterial. Jag har lagt upp några bilder på webbsidan.
Började hjälpa psykologen och hundpsykologen Anders Hallgren med hans föredrag och att få ut hans böcker. Nu driver jag vårt bokförlag AH Books Publishing AB samt Liberata Bokförlag.
Arbetar på min kommande bok “Nyckelbarn i Folkhemmet – En självbiografisk familjehistoria”. Manuset ska bli klart 2024. Det är dags nu efter många års forskning, intervjuer och samlande av material! Lite sprängstoff och avslöjanden blir det nog. Vi får se vilket förlag som nappar …
