Från Musikupprorets första styrelsemöte på puben Big Ben i Stockholm: Från vänster Björgvin Hjörvarsson, Peter Lundblad, Py Bäckman, Susanne Wigforss och Örjan Englund.
Musikupproret bildades först som en Facebookgrupp 2013 av Örjan Englund som samlade cirka 4000 medlemmar. En ideell förening registrerades samma år och ett första styrelsemöte hölls på Big Ben Pub, på Folkungagatan. Styrelsen bestod då av: Örjan Englund, Susanne Wigfors, Peter Lundblad, Py Bäckman och Björgvin Hjörvarsson, professor i fysik.
Sedan Musikupproret registrerats som ideell förening gick arbetet vidare och lyckades komma med som remissinstans och påverka vid implementerande av EU-direktivet (det s.k. sällskapsdirektivet), få till stånd en granskning av Stims räkenskaper för att få fram tydliga siffror på vart våra inkasserade royalty-medel hamnar när de inte hamnar hos oss. Tyvärr bröt granskaren sitt löfte till oss och gick på Stims väg att fortsätta med att dölja vem eller vilka som gynnades av de cirka 200 miljoner eller mer som hamnar i analogifördelningen. Musikupproret togs på allvar och vi har intervjuats i Kulturradion, skrivit öppna brev till Stim fått uppmärksamhet i kulturradion.
I Musikupprorets stadgar förklarade vi vår målsättning:
Musikupproret är en ideell förening som är religiöst och politiskt obunden.
Föreningen har till ändamål:
– att stödja nuvarande musikelit och återväxten inom svenskt musikliv, d.v.s. upphovspersoner som kompositörer och textförfattare, samt musiker och artister.
– att vara drivande och skapa opinion i musik-kulturella frågor som främjar upphovsmän, musiker, artister med flera verksamma inom musikbranschen
– att verka för en rättvis fördelning av verkframförande i TV, radio och andra media, så att upphovsmän m.fl. får ett rimligt spelmässigt utrymme samt en rimlig ekonomisk ersättning
Föreningen ska uppfylla sitt ändamål genom:
– att anordna möten, seminarier, konserter och liknande verksamheter
– att hålla sig ajour med musikbranschens villkor och avtal, exempelvis inom SR, SVT samt organisationer som SKAP, STIM, Musikskaparna, IFPI m.fl.
– att informera om föreningens verksamhet i media och på annat sätt verk
Det började som sagt med facebookgruppen ”Musikupproret 2013” som skapades i början av året på Facebook på initiativ av Örjan Englund. Bakom gruppen stod över 4 000 personer inom svenskt kultur- och musikliv tillsammans med andra musikälskare.
Läs här: Örjan Englund Intervjuas om analogifördelningen i StimMagasinet nr 4 2014 (Pdf)
MUSIKUPPRORET 2013 KRÄVER:
1. Att ersättning för användning av upphovsrättsskyddat material skall tillfalla musikverket/låtens upphovsman/upphovsmän.
STIM (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) bör fastställa en fast tariff på förslagsvis 1,60 kr per spelad minut av musik i privat- och närradio, samt införa krav på att fylla i och skicka in spellistor. En del av STIM:s insamlade evenemangspengar bör läggas på de spelade och avräknade musik/låtverken från privat- och närradio. Denna lösning bör ersätta den nuvarande analogiavräkningen. Citat från www.stim.se: ”Analogiavräkningen innebär att STIM fördelar de pengar som betalats in utifrån musikrapporter på andra områden. Urvalet analyseras och justeras löpande. ”
Med STIM:s nuvarande avräkningssystem går endast en liten del av ersättningen för upphovsrättsskyddat material som spelats i radio till upphovsmännen eller upphovsmannen. Istället ”fördelas” deras pengar till de mest spelade låtarna i andra kanaler, vilket även kan vara utländska artisters verk. Upphovsmannen berövas därmed sin ersättning.
Detta ersättningssystem strider inte bara mot STIM:s egna regler utan även mot internationella upphovsrättslagar och Bernkonventionen. Citat från www.stim.se:
”Är anslutning till Stim en förutsättning för att skydda en låt? Nej. Låten är upphovsrättsskyddad enligt lagen så snart den blivit till. Att ansluta sig till Stim är helt frivillig och gratis och innebär att du ger oss uppdrag att bevaka ditt lagliga ekonomiska skydd och din rätt till ekonomisk ersättning när din musik sprids på olika sätt.”
2. Att utbudet hos radiostationer som finansieras med licenspengar (SR) återspeglar svenskt musikliv i rimlig omfattning.
Sveriges Radios musikutbud, till exempel låtlistorna i P4 över hela landet, avspeglar i allltför hög grad kommersiella intressen. Exempelvis ges de stora skivbolagens releaser, de 32 deltagande låtarna/ i Melodifestivalen och låtar från TV-programmet “Så mycket bättre” oproportionerligt stort utrymme.
För att bredda musikutbudet och ge plats för fler av landets artister/låtskrivare och därigenom säkra en återväxt i svenskt musikliv, kan STIM i samarbete med intresseföreningarna arrangera musikmöten och musikplatser med SR/SVT och de privata TV- och radiobolagen.
Vidare bör Sveriges Radios system med spellistor omedelbart avskaffas, eftersom det är diskriminerande i sin nuvarande form.
För att motverka jäv föreslås att SKAP (Svenska kompositörer av populärmusik alt. Sveriges kompositörer och textförfattare) i sina stadgar inför att medlemmar i föreningens styrelse inte får tillhöra Svenska Musikförläggarföreningen.
3. Att programutbudet hos public service-företaget Sveriges Television återspeglar kulturutbudet och musiklivet i Sverige i rimlig utsträckning.
Dagens utbud av svensk musik motsvarar långt ifrån de förväntningar som rimligen kan ställas på television i allmänhetens tjänst. Och de former som kännetecknar verksamheten kan i bästa fall betecknas som vilseledande.
Låt oss ta Melodifestivalen som exempel. Programmet saluförs som en tävling mellan landets låtskrivare, samtidigt som att det internt betraktas på ett annat sätt. Sveriges Musikförläggarförenings (SMFF) roll som huvudpartner i sammanhanget måste ifrågasättas. Program- och artistchefens detaljstyrning av juryn är vidare tvivelaktig, då den ger möjlighet till ekonomiska vinster för utvalda låtar och artister.
De ekonomiska förutsättningarna för deltagande artister måste också ifrågasättas. Ersättning för medverkan är för närvarande 12 500 kronor, inklusive sociala avgifter, eftersom arvodet måste faktureras. Denna ersättning skall täcka förberedelser, scenkläder och teknisk utrustning (t.ex. kör, rök- och fläktmaskiner). Deltagandet kan för artisten i värsta fall innebära en förlust på upp till 100 000 kronor. Dessa kostnader täcks i regel av ett skivbolag, men då som ett förskott på framtida royalty-intäkter från exempelvis skivförsäljning.
Dessa slavliknande villkor dikteras med SVT:s goda minne. De är diskriminerande och förolämpande och bör upphöra. Skälig ersättning bör fastställas för den arbetstid som läggs ner på repetitioner och föreställningar. Utöver detta skall SVT betala sociala avgifter.
Därför kräver vi att allmänheten får full insyn i verksamheten. Vi kräver också att programutbudet bättre återspeglar det svenska musiklivet, istället för att i praktiken reserveras för ett fåtal utvalda artister och låtskrivare.
Musikupproret 2013 anser att public service-företaget Sveriges Television under de senaste tolv åren genom Melodifestivalen aktivt bidragit och fortsätter att bidra till att bromsa återväxten i svenskt musikliv, genom att ge en liten grupp av musikförlag och låtskrivare monopol på deltagande bidrag. Det finns risk för att vi går miste om en hel generation låtskrivare som aldrig får en chans att visa sin talang.
Stockholm den 11 mars 2013
För Musikupproret 2013
Örjan Englund, initiativtagare, musikförläggare (www.englundmusic.com), Susanne Wigforss, projektledare, textförfattare/författare, Ingemar Bergman, f.d. Förlagsdirektör Sweden Music, Py Bäckman, artist/låtskrivare, Björgvin Hjörvarsson, professor, Uppsala Universitet, Magnus Eriksson, musik- och litteraturkritiker, Peter Lundblad, artist/låtskrivare, Bernt Ridderström, arrangör, Leif Ståhlros, jur. dr. universitetslektor i handelsrätt, Mälardalens Högskola
Kritik mot STIM för maktfasoner
1:44 min
Publicerat onsdag 21 maj 2014 kl 06.34
Idag har tonsättarnas upphovsrättsorganisation STIM årsstämma, och det ser ut att bli en konfliktfylld tillställning. Det har läckt ut uppgifter om att den förre vd:n fick avgångsvederlag på åtta miljoner kronor och det har skrivits en kritisk motion om att STIMs styrelse inte agerar för medlemmarnas bästa. Tommy Kaså är en av flera upprörda tonsättare som Kulturnytt talat med.
Läs mer och lyssna via länken
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5868135
Musikskapare slåss för granskning av Stim
Publicerat tisdag 28 februari 2017 kl 07.00
Vad ska man göra om man som medlem i upphovsrättsorganisationen Stim vill ha en oberoende granskning av vad Stim gör med ens pengar? Ja, framställa en begäran om en extrastämma för att diskutera det, till exempel, men en sådan har nu avslagits av Stim.
Läs mer och lyssna via länken
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6638425
Stims fördelning av upphovsrättspengar ska granskas
Publicerat måndag 16 oktober 2017 kl 15.33
Efter krav från musikskapare kommer det nu att genomföras en oberoende granskning av upphovsrättsorganisationen Stims fördelning av pengar.
Läs mer och lyssna via länken
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6799525
Stim polisanmäls av medlemmar
Publicerat onsdag 2 juli 2014 kl 23.39
Tonsättarnas upphovsrättsorganisation Stim polisanmäls av medlemmar. Stims årstämma i maj var den bråkigaste i modern historia. En grupp medlemmar motionerade mot styrelsens ansvarsfrihet, och nu fortsätter alltså konflikten, med en polisanmälan.
Bakom polisanmälan står två av Stims medlemmar. Den ena är den väletablerade textförfattaren Susanne Wigforss som varit ansluten till Stim sedan 80-talet. Hon har under nästan en månad försökt få ta del av en komplett medlemsförteckning men inte fått det.
Wigforss ville komma i kontakt med några av de andra knappt 500 röstberättigade medlemmarna för att framföra kritik mot hur den ekonomiska föreningen styrs. Föreningen omsatte ifjol 1,6 miljarder kr, men Wigforss kände sig motarbetad från dag ett och fick efter knappt en månad nog av Stims svar på hennes begäran.
– De hade ingenting, de kunde bara efter semestern, de hade inget register och det var allt möjligt. Då gick jag upp tillsammans med en annan medlem till kansliet och enligt lagen om ekonomiska föreningar så ska ju en medlemsförteckning finnas tillgänglig där. Då visade de sig att de inte hade någon utan det tog 40 minuter för dem att presentera någon slags adresslista och den hade inte heller alla de uppgifter som lagen föreskriver, säger Susanne Wigforss.
Alfons Karabuda är tillförordnad vd och säger att man handlat korrekt:
– Nu har inte jag sett någon polisanmälan, men att man inte har fått se medlemsregistret stämmer ju inte eftersom den frågeställare som bad att få titta på medlemsregistret kom till Stim och fick titta genom en pappersutskrift.
Inte ok enligt expert
Enligt anmälarna saknades dock väsentliga uppgifter och flera namn på listan, bland annat upptäckte en av anmälarna att han inte fanns med på listan. Stims förklaring är att listan var två månader gammal och saknade uppgifter om nya medlemmar, men så får det inte gå till, enligt Göran Olsson som är expert på ekonomiska föreningar.
– Nej det är inte ok utan det här medlemsregistret ska vara uppdaterat. Det är ju liksom själva poängen med registret att var och en, medlem som ickemedlem, när som helst ska kunna knalla upp till föreningens kontor och begära att få se en aktuell medlemsförteckning. Så står det i lagen och det är man skyldig att följa, säger Olsson.
Susanne Wigforss har också begärt att få en kopia på medlemsförteckningen eller att få skriva av den, men det går inte Stim med på.
– Man ville ha en kopia på det här registret för att själva då, jag vet faktiskt inte vad man ville göra, men jag antar kanske direktkontakt. Jag vet inte om man vill ha någon slags information eller kanske sälja något, det har jag ingen aning om och det vill jag inte spekulera om, säger Karabuda och fortsätter:
– Det vi gjorde då från Stim var att ta kontakt med våra röstberättigade medlemmar för att höra hur de ställer sig, om de vill att vi lämnar ut det här registret till en tredje part. Entydigt hittills har vi fått svar där man absolut inte vill att vi lämnar ut kopian. Flera medlemmar har till och med sagt att de skulle lämna Stim om föreningen lämnade ut registret.
Karabudas uttalande och utskicket från Stim gör flera av föreningens medlemmar upprörda.
– Det är klart att alla svarar nej om man får en fråga om man ska lämna ut deras personuppgifter till en “tredje part”.
Stims ledning vet ju mycket väl att det inte är någon tredje part utan en medlem säger, Tommy Kaså som motionerade mot styrelsens ansvarsfrihet på årsstämman i maj.
Anklagas för att medvetet vilseleda medlemmar
Susanne Wigforss anklagar också Karabuda för att försöka vilseleda medlemmarna och hindra att kritiken mot styrelsen, där han själv sitter, når ut. Hon tycker att den interna informationen som Karabuda står bakom är vilseledande.
– Den är ju helt vilseledande. Att påstå att en tredje part begärt att få ut medlemmarnas namn är en ren lögn, säger Wigforss. Det är en vanlig medlem, jag är röstberättigad medlem, som gjort en oskyldig begäran att på kansliet få ta del av en medlemsförteckning. Det är allt det gäller.
För Alfons Karabuda är det en fråga om att skydda medlemmarnas integritet, man får därför inte heller skriva av förteckningen säger Karabuda:
– Det är ju ungefär samma sak som att ta en kopia, utan det handlar om att få se uppgifterna. Men att göra det till ett register som man ska använda för sin egen verksamhet, det vill inte våra medlemmar säger Karabuda.
Tolkar lagen fel enligt expert
Att enskilda inte skulle få skriva av medlemsförteckningen är helt fel menar Olsson, expert på ekonomiska föreningar.
– Det är ju förfärligt, för då plötsligt gör man det till en fråga om personlig integritet och det är inte det som är syftet. Här sätter sig föreningslagen faktiskt över datalagstiftning och skyddslagstiftning. Man är skyldig att ha den här förteckningen och man ska inte fråga medlemmarna. Det finns en straffsanktionerad skyldighet, säger Olsson.
– Man får mycket väl ta med sig papper och penna och skriva av förteckningen. Annars är det nämligen ingen poäng med detta. Det kan ju vara så att man vill ta kontakt med medlemmar och då måste man ju få med sig någon form av information, säger Olsson.
Susanne Wigforss vill nu att polisen undersöker hur Stim agerat.
– Det här började som en oskyldig förfrågan att få se vilka som är medlemmar i Stim, men nu är jag förbannad och känner mig kränkt. Jag kände mig behandlad som en brottsling när jag var uppe på kansliet. Enligt lagen behöver jag ju inte ens ange nåt skäl för att få se uppgifterna. Jag undrar, vilka företräder Stim egentligen?
Andreas Lindahl
andreas.lindahl@sr.se
Läs mer och lyssna via länken
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5905144
Susanne Wigforss om varför hon polisanmäler Stim
Lyssna här
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5905144#
Alfons Karabuda tf vd Stim svarar
Lyssna här
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5905144
Stim resonerar fel, säger Göran Olsson, expert på ekonomiska föreningar
Lyssna här
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5905144
Stimpirater och funny money
sön 09 nov 2014 kl 12.00
Kompositören Ken Elkinsons musik har spelats i över 55 dygn på tre svenska spahotell under ett halvårs tid, men han har inte fått en krona, trots att Stim, tonsättarnas upphovsrättsorganisation, tagit betalt av hotellen. Kaliber granskar upphovsrättspengarna som hamnar i fel fickor.
https://sverigesradio.se/avsnitt/456551
Musikskapare kräver granskning av Stim
Publicerat söndag 29 januari 2017 kl 16.00
Det kokar inom en av musikindustrins mäktigaste institutioner – upphovsrättsorganisationen Stim. En rad musikskapare kräver nu en oberoende granskning.
På frisörsalonger, i hotellobbyer och på spa till exempel spelas det ofta musik i bakgrunden. Musik som ägarna måste betala för. Pengarna går till Stim, som sedan fördelar dem till tonsättare och låtskrivare.
Den grupp medlemmar som nu gått samman menar att pengarna fördelas felaktigt och att vissa av musikskaparna får väldigt lite eller i vissa fall inte några pengar alls.
– Vi vill se en saklig, oberoende, granskning som visar från källan till individuell utbetalning. Vad som händer på vägen och hur det ser ut. Sedan får man gå vidare därifrån, säger kompositören Tommy Kaså.
Vad är det ni menar händer på vägen i dag?
– Ja, uppenbarligen, eftersom många saknar ersättning, så händer någonting, det är klart. Vi vill ta reda på vad i och med den här granskningen, säger Tommy Kaså.
Det är inte första gången kritik riktats mot Stim – det finns kritik mot oklarheter kring utbetalning, brist på transparens och att pengar missbrukas.
Men nu efter flera års konflikter, går 10 procent av medlemmarna tillsammans och kräver en oberoende granskning. Enligt lagen om ska då minoritetsskyddet gälla, där 10 procent räcker för ett beslut.
Karsten Dyhrberg, vd för Stim, vill nu ha en ny dialog för medlemmarna om exakt vad de vill ha svar på. Han är inte främmande för en granskning, men menar att det är en liten grupp sett till det totala antalet medlemmar.
– Vi har under lång tid haft samtal med vissa av dessa. Om en granskning skulle vara lösning och slutet på den dialogen så kan det vara någonting bra. Men det är en liten grupp i förhållande till stora Stim, så vi måste också bedöma hur mycket resurser det kan ta, säger Karsten Dyhrberg, vd för Stim.
Under 2015 omsatte Stim 1,8 miljarder kronor. Stim har 80 000 anslutna tonsättare och låtskrivare. Av dessa är drygt 500 personer medlemmar och har därmed rösträtt.
Lotta Myhrén
lotta.myhren@sverigesradio.se
Lyssna och se filmen här
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6615942